Börjar härmed blogga direkt från min kära telefon! Jag undrar om jag kan upprätthålla detta bättre framöver...

Vissa dagar så har jag så oändligt mycket tankar, då kom jag på att jag har ju faktiskt en mysig liten blogg som bara ligger här och skräpar i all sin ensamhet med någon enstaka läsare som ibland besöker den i förhoppning om att jag ska ha lagt ut något. Nu får den enstaka läsaren något att sysselsätta sig med en liten stund i alla fall. Jag trivs med att bara ha ett fåtal läsare dock, det känns mer personligt.
Att blogga kanske är en aning pasé, men what the hell! Man lever bara en gång.

Förra veckan var det sportlov och även fast det kändes ungefär lika långt som en helg har jag ändå hunnit med att göra en hel del. Bland annat att få mina trummhinnor halvt förlamade genom att gå på spelning utan öronproppar (villket jag erkänner var ganska idiotiskt, till och med för att vara jag) och lyckats ramla minst 40 gånger i en grön backe i Romme för första gången åkandes på en snowboard. Ganska lyckad vecka må jag säga.

Jag känner att detta inlägget i stort sätt kompletterar min stora brist på inlägg på senaste tiden, lat som jag är.
Vänta er fler av dessa mobila nymodigheter snarast!
Jag är väl medveten om att mitt språk förändrats. Men allt och alla förändras hela tiden. Så är det bara... Life, get used to it bitch!